WASP-HS – forskning om AI, teknik, människa och samhälle
Artificiell intelligens, AI, och autonoma system påverkar samhälle och individer på alla nivåer. Forskningsprogrammet WASP-HS undersöker utvecklingen av den nya tekniken och de konsekvenser den får både för våra beteenden och för samhället i stort.
– AI är inte den onde, den gode och den fule utan alla tre, konstaterar Kerstin Sahlin, ordförande för programmet sedan starten 2019.
Christofer Edling, professor i sociologi och programdirektör för WASP-HS, fyller i:
– Den nya tekniken blir mycket vad vi gör den till.
Utvecklingen inom området har i det närmaste galopperat sedan Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond beslutade om den gemensamma satsningen på det nationella programmet WASP-HS. Under tiden har AI hunnit lämnat en generation för en ny. Med ChatGPT klev vi in i den fjärde generationens AI, som ofta kallas "Generativ AI" eller "GPT-4-eran”.
– I dag är det uppenbart varför forskningen inom programmet behövs, det intressanta är att stiftelsen så tidigt såg detta forskningsbehov, menar Christofer Edling.
Det var när Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse beslutade att lansera forskningsprogrammet WASP, grundforskning inom autonoma system och AI, som diskussionerna även kom in på att de humanistiska och samhälleliga perspektiven av det kommande teknikskiftet var viktigt att utforska.
Christofer Edling förklarar att WASP-HS behandlar de stora frågor som den nya tekniken väcker; vad den gör med samhället och vår möjlighet att bygga ett gott samhälle och inte minst vad det är att var människa. Vilken är och blir vår roll och funktion? Helt enkelt vad det blir av oss när tekniken har potential till både autonomi och intelligens.
– AI är ett fantastiskt verktyg men har också sina risker. De riktigt stora frågorna handlar om människa och samhälle, som så ofta med stora tekniska förändringar i historien, konstaterar han.
Fem teman
Forskningsprogrammet täcker bland annat frågor om etik och ansvar, demokrati, kommunikation, människa-maskin interaktion, ekonomi och kunskap-lärande.
– Ganska tidigt i ett sådant här teknikskifte, som vi ändå får säga att vi är inne i, är det viktigt ha ett grepp om vad som händer. Det är viktigt att både förstå människa, samhälle och tekniken, säger Kerstin Sahlin, som i grunden är professor i företagsekonomi och organisationsforskare.
Hon menar att det varit en ambition som genomsyrat programmet från start.
– Det har varit viktigt att bygga upp en kompetens så att vi både kan förstå tekniken och samhället. Och eftersom vi har humanister och samhällsvetare och datavetare inom programmet så finns basen att ställa grundläggande frågor om exempelvis hur samhället utvecklas, hur tillväxt går till och hur beslut fattas.
Hon konstaterar att det är viktig se vad som hänt men också förutsäga vad som kommer. Var kan man använda AI och var kan man inte använda AI?
– För att förstå det är det viktigt att veta hur beslut går till, hur arbetsmarknaden fungerar, hur olika lagar och regler slår men också hur tidigare teknikskiften påverkat vår värld. Det kräver rejäl forskning, inte bara en allmän diskussion, även om den också är viktig.
Inte människa eller AI utan både och
Samhället blir alltmer datadrivet. AI-system styr språkmodeller som ChatGPT, och vad vi får för svar av dem. De kan avgöra om vi får lån, jobb eller en utbildningsplats – och vi kan räkna med att allt fler beslut framöver kommer att tas av AI. Därtill interagerar vi med AI-system eftersom tekniken byggs in i många produkter och tjänster.
– Samspelet mellan samhällets institutioner och teknik är en jätteviktig fråga, konstaterar Christofer Edling.
– I många sammanhang där det gått ganska fort och långt i användningen av AI så kan man ändå inte lämna över allt till AI, som till exempel inom bildavkänning, översättning och olika beslutstöd. Det handlar oftast inte om människa eller AI utan både och. Då är det också väldigt viktigt att kompetens, inställning och arbetssätt bland människor hänger med, menar Kerstin Sahlin.
– AI är inte den onde, den gode och den fule utan alla tre, konstaterar Kerstin Sahlin.
– AI är inte den onde, den gode och den fule utan alla tre, konstaterar Kerstin Sahlin.Utveckla dialog med olika aktörer
Flera av de drygt 250 forskare och doktorander inom programmet samarbetar med forskare inom WASP-programmet och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses program inom datadriven life science, DDLS. Det finns också ett samarbete med MIT, Massachusetts Institute of Technology, i USA.
Ett ganska stort inslag inom programmet är att undersöka hur människa och maskin interagerar.
– Ur ett tekniskt perspektiv kan ett problem se ut att ha varit löst men sedan ger man det till oss människor och då händer ofta något annat. Det blir ännu intressantare med AI. Vad ska man ha för relation till den artificiella intelligensen? Är det en arbetskamrat eller en apparat? frågar Christofer Edling.
Kerstin Sahlin avslutar med att betona vikten av ödmjukhet när det gäller att sia i framtiden.
– Ingen vet riktigt vart vi är på väg. Det ställer också särskilda krav på forskningsprogrammet, vi är ofta vana vid att forska om sådant som har hänt men nu handlar mycket om forskning om det som händer. Det ställer krav på mer dialog både mellan olika forskningsområden och med samhället i stort. Det försöker vi utveckla vidare genom djupare dialog och samarbete med näringsliv, offentlig sektor och allmänhet.
Text Carina Dahlberg
Bild Magnus Bergström
Illustration AI-genererad