Vad beror det på att barns språkutveckling skiljer sig åt från barn till barn?

Barn tar olika lång tid på sig att utveckla ett språk. Det är extra tydligt under de första fyra åren men skillnaderna i språklig nivå finns kvar vid skolstart och även senare i livet. Vad den här skillnaden beror på, eller hur variation ser ut, vet vi inte. 

Skiljer barn sig åt enbart i vokabulär och uttalsutveckling eller även vad gäller grammatik och interaktion med andra? Kan man tänka sig att alla barn följer en alldeles egen språklig kurva eller handlar det om ett par möjliga vägar? Och väljer de väg själva eller kan det bero på omgivningens interaktion med barnet hur det blir? Det är några frågor som står i fokus för forskarna i projektet.

Bakgrunden till projektet är att många studier av språkutveckling på till synes jämförbara grupper barn får olika resultat. Då har man ändå tittat på samma åldersgrupper, oftast mätt i månader, och utvärderat med samma eller liknande språkliga tester. Forskargruppen tror i stället att man måste börja titta på individuella barns utveckling för att komma åt problematiken. 

Ett longitudinellt barnspråksprojekt, MINT-projektet, följde under sju års tid 65 barn och deras föräldrar från det att barnen var tre månader gamla. Under projekttiden, 2013–2020, videodokumenterades interaktion mellan föräldrar och barn var tredje månad från det att barnen var tre månader tills de fyllde fyra år samt vid ytterligare tre tillfällen upp till sju års ålder. 

Inspelningarna gjordes i en iordningsställd studio som exempelvis innehöll åldersadekvata leksaker, mjuka kuddar, och gosedjur. Barnen genomgick också tester där arbetsminne, förmåga till uppmärksamhet, imitation och symbolisk lek utvärderades och föräldrarna besvarade enkäter om familjesituation, inkomst, utbildning, syskon, antal språk som talas, etc. 

Detta omfattande material avser forskarna i projektet att återanvända för en undersökning av två olika uppfattningar om barns språkliga utveckling. Antingen är det så att olika barn har skilda kurvor för olika språkliga mått; ordförråd, morfologi, grammatik, arbetsminne, etc. men följer samma generella utvecklingskurva, förmågorna kommer i samma ordning men vid olika tidpunkter, eller så utvecklas barns språk individuellt via olika vägar utan någon gemensam utvecklingslinje. En annan faktor än ålder kan då visa sig vara bättre som utgångspunkt för jämförelser mellan barn.